Amelia Adamo: ”Man måste berätta att man får en dimension till”

För en tid sedan blev Amelia Adamo, välkänd chefredaktör för M-magasin, utsedd till ambassadör för projektet Anställ kompetensen som Länsstyrelsen i Stockholms stad startat. Projektet syftar att uppmärksamma den kompetens som finns hos arbetslösa utrikesfödda personer i Stockholms län.

Amelia Adamo, chefredaktör för den egna tidningen M-magasin, har genom åren mottagit flera utmärkelser såsom Stora journalistpriset. Nu har hon fått uppdraget som ambassadör för Anställ kompetensen, projektet som initierats av landshövding Per Unckel och nu drivs av Länsstyrelsen i Stockholms stad. Jag når Amelia när hon sitter i bilen på väg söderut:

Hej Amelia! Hur kommer det sig att du tackade ja till att bli ambassadör för Anställ kompetensen?

Jag tycker detta är något mycket viktigt. Jag vill visa att det går att lyckas, jag har själv genomfört  en klassresa från förorten in till city. Åldersdiskriminering är ju också högst aktuellt just nu.

Vad tror du var anledningen till att just du blev tillfrågad att bli ambassadör?

Jag är synlig. Dessutom är jag själv en utlänning, jag är född i Italien, som har lyckats utan att vara född med guldsked i mun. Det finns många fler som mig, men jag är redan synlig.

Du säger att du själv har gjort en resa och lyckats som invandrare. Vad är skillnaden mellan Sverige idag och tidigare?

Den största skillnaden är att då fanns det ingen arbetsbrist, det fanns heller inga ghetto som vissa förorter alltmer liknar idag. Dessutom skiljer sig attityden åt. Tidigare såg man invandrare som något främmande. Men idag är kulturskillnaden ännu större med allt fler utomeuropeiska invandrare.

Vad är det då som har lett till just denna satsningen?

Det är att det är så svårt att ta sig in som invandrare. Svenskheten är norm, Sverige är bäst. Det är OK med invandrarnas mat, pizza och sushi, men i övrigt är man tveksam. Man måste berätta att man får en dimension till om man anställer invandrare. Vi i Sverige är inte bäst, andra har andra kompetenser. Invandrare är globala, de är världsmedborgare. De kan till exempel ha nyttiga affärskontakter i ett annat land.

Hur tänker du att man kan få arbetsgivare att se till kompetensen?

Det handlar mycket om exemplets makt. Det skrivs alldeles för litet om duktiga eller framgångsrika invandrare, man väljer hellre att skriva om brinnande bilar på Rosengård. Jag vill verkligen plocka fram bra exempel. Dessutom måste man undvika att hela tiden stämpla invandrare som offer.

Samtidigt behövs det tid, detta är en generationsfråga. Dock fattar näringslivet snabbare än den offentliga sektorn. För den enskilde jobbkandidaten handlar det ofta om att komma förbi de första hindren. Jag känner exempelvis en kvinna som suddade bort sin ålder och då fick jobb direkt.

Vilken roll tror du rekryteringsprocessen kan ha i detta fallet?

Jag vet inte riktigt. Som jag sa så handlar det om att man måste komma förbi de första hindren. Och att ett konstigt efternamn inte ska få påverka.

Du är själv företagare, hur arbetar du med att hitta kompetensen hos en person?

Det är svårt. I min bransch vill vi ha mycket olikheter. Men samtidigt går det inte alltid, på min arbetsplats går det exempelvis inte att vara kille då det är en damtidning. Det fungerar helt enkelt inte. Jag fokuserar väl på det om är relevant.

Tack för pratstunden Amelia!

Det ska bli väldigt spännande att följa Anställ kompetensen framöver och se vilken effekt satsningen får. Förhoppningsvis får den fler att uppmärksamma kandidatens kompetens istället för dennes efternamn, födelseland eller skostorlek. Helt oväsentliga egenskaper alltså!

Nästa intervju kommer skildra hur Liv-Kari Kroken upplever kompetensbaserad rekrytering i sin roll som HR-chef för DnBNOR i Sverige.

Foto: M-Magasin